Efter den längsta semester som jag någonsin haft så är jag äntligen kommit hem. Det är faktiskt skönt att komma hem efter att ha åkt runt i hit och dit, bott i tält, tävlat och tränat.
Semester inleddes på samma sätt som förra året med Vansbrosimningen där jag lyckades komma in på min måltid 1 timme.
Första semesterveckan var jag sjuk och pysslade mest inomhus hemma med lite olika projekt. Datorn dog och min koppling till omvärlden klipptes av :-)
Andra veckan så åkte jag hem till mamma och pappa i Skövde. Det innebar att jag och farsan packade 2 motorcyklar med tält, sovsäckar och trangiakök och åkte på en 170 mil och 5 dagar lång semester i Norge. Djupa dalar, höga berg, slingrande småvägar, glaciärer och lååånga tunnlar.
Tredje veckan blev en vilovecka hemma i Skövde och lite havskajak runt Orust.
Fjärde veckan åkte jag till Dalsland och bodde i tält på Laxsjöns Camping från onsdag till söndag. Paddlade varenda dag och på lördagen så gick DKM+ som jag tyvärr bröt efter 35 km.
Femte och sista semesterveckan, efter 2 dygn materielvård i Göteborg, från onsdag till söndag så bodde jag tält i Värmland norr om Karlskoga på Lunedets Camping. Semester avslutades med Kristinehamn Adventure Race på lördagen. Jag körde lång solo-klass och kom in på 19:e plats av 29 startande efter en godkänd insats av mig.
Igår fick jag tillbaks min dator efter lagning och jag är åter ihopkopplad med omvärlden och kan börja blogga på nytt.
2008-08-17
Kristinehamn Adventure Race - Lång solo-klass
Min första multisporttävling som jag körde ensam genomfördes med godkänt result. Placerade mig på plats 19 av 31 anmälda varav 3 bröt och 2 inte startade. Tid: 7:31:30 vilket är 1:53:29 efter segraren.
Sträcka 1 - Orientering (lätt), ca 10 km
Sträcka 2a - Mountainbike (markerad led)
Sträcka 2b - Mountainbike orientering (lätt), totalt inkl. led ca 21 km
Sträcka 3 - Paddling (kajak), ca 10 km
Sträcka 4 - Orientering (lätt), ca 8 km
Sträcka 5 - Mountainbike orientering (lätt), ca 12 km
Sträcka 6 - Orientering, ca 3 km
Sträcka 2a, snitslad MTB, där banan var extremt teknisk ligger min största svaghet. Den gick 45% långsammare än snabbaste deltagaren. Utöver det så måste jag även fortsätta och bli mycket snabbare och säkrare på paddlingen och löpning. Orienteringen var ganska lätt och det var inte mycket tid jag missade där. De svåraste partierna låg på första orienteringen, men fältet hade inte spridit ut sig då och det blev ganska mycket skuggande av de som visste eller trodde att de visste vart de skulle :-)
Trevlig bana som inte hann bli tråkig. Det blev lite ensamt på vissa partier när jag tappade de framför och ingen kom ikapp mig.
Jag är till höger i bilden
Banan gick som följer:
Sträcka 1 - Orientering (lätt), ca 10 km
Sträcka 2a - Mountainbike (markerad led)
Sträcka 2b - Mountainbike orientering (lätt), totalt inkl. led ca 21 km
Sträcka 3 - Paddling (kajak), ca 10 km
Sträcka 4 - Orientering (lätt), ca 8 km
Sträcka 5 - Mountainbike orientering (lätt), ca 12 km
Sträcka 6 - Orientering, ca 3 km
Sträcka 2a, snitslad MTB, där banan var extremt teknisk ligger min största svaghet. Den gick 45% långsammare än snabbaste deltagaren. Utöver det så måste jag även fortsätta och bli mycket snabbare och säkrare på paddlingen och löpning. Orienteringen var ganska lätt och det var inte mycket tid jag missade där. De svåraste partierna låg på första orienteringen, men fältet hade inte spridit ut sig då och det blev ganska mycket skuggande av de som visste eller trodde att de visste vart de skulle :-)
Trevlig bana som inte hann bli tråkig. Det blev lite ensamt på vissa partier när jag tappade de framför och ingen kom ikapp mig.
2008-08-10
Dalslands kanotmarathon - DKM+
Jag har brutit min allra första tävling!
Dalslands kanotmarathon (DKM+) började bra. Vi, gänget från Näsets Paddlarklubb, bodde på Laxsjöns Camping och på morgonen så paddlade vi 1.5-2 km till starten. Kändes fruktansvärt vingligt och nervöst i Rocketen. Jag ångrade att jag vilade hela dagen innan och skippade det där sista paddelpasset.
På håll hörde vi Ingvar Oldsberg underhålla publiken och de över 800 kanotisterna som satt i de flesta former av kajaker och kanoter som kunde uppbringas...till och med en kajak med propeller!.
Eftersom jag var så vinglig så lade jag mig vid en sten för att inte trilla i redan innan start. Inte så smart för det gjorde att jag kom en bra bit efter de flesta och blev tvungen att paddla genom extremt oroligt vatten som så många kanotister drar upp. Jag rekommenderar att man lägger sig längst ute på en av kanterna så att man bara får vågor från ett håll och slipper svänga runt de långsamma havskajakerna. Det var troligtvis den tuffaste paddling jag varit med om hittills.
Det tog lite tid för mig att komma förbi de långsamma och det gjorde att jag kom sent in till första lyftet. Gjorde en klassisk multisporturstigning för det var lite för djupt där jag skulle landstiga (vilket innebär att jag välter och ålar mig ur kajaken :-)). I år var det extra trångt där och det tog säkert 15 minuter att genomföra lyftet på 400 meter vilket borde ha tagit max 5 minuter. Efter det så blev det lugnt och fint. Slätvattenpaddling och inte många andra kanotister. Dags att komma in i ett vägvinnande tempo.
Andra lyftet gick fint. Tog en liten paus för bullar och bananer. Efter iläggning så kom en K2:a väldigt nära och bad mig fixa deras roder. Det skulle jag aldrig försökt med. Vips låg jag i vattnet och plaskade. Kom upp ganska snabbt och fick applåder av åskådarna. Paddlade vidare och tömde kajaken på en bättre plats. Här upptäckte jag att bite valven till mitt vätskesystem var borta. Det gjorde att all sportdryck rann ur och jag var utan vätska.
Paddlingen blev jobbigare och vattnet blev bredare. Kanoten började luta åt höger. Händerna värkte av alla blåsor och skavsår. Ryggen värkte från en dragkedja som satt illa placerad och gned upp ytterligare ett skavsår. Jag gled ner i kajaken och orkade inte längre sitta upprätt. Då började jag fundera på att bryta. Ingenting fungerade som det skulle, hastigheten började sjunka och jag hade tävling veckan därpå. Bättre att jag sparar mig tills dess.
Brytningen var ett faktum. Efter 4.5 timme och 35 km så stannade jag i Gustavsfors och blev bjuden på kaffe och bullar av funktionärerna.
Även om det känns som ett misslyckande att bryta och inte klara av det som jag tagit mig för så var det ändå vist i efterhand. Det hade inte varit kul att fortsätta de sista 20 km till mål och bara slita sönder kroppen.
Dalslands kanotmarathon (DKM+) började bra. Vi, gänget från Näsets Paddlarklubb, bodde på Laxsjöns Camping och på morgonen så paddlade vi 1.5-2 km till starten. Kändes fruktansvärt vingligt och nervöst i Rocketen. Jag ångrade att jag vilade hela dagen innan och skippade det där sista paddelpasset.
På håll hörde vi Ingvar Oldsberg underhålla publiken och de över 800 kanotisterna som satt i de flesta former av kajaker och kanoter som kunde uppbringas...till och med en kajak med propeller!.
Eftersom jag var så vinglig så lade jag mig vid en sten för att inte trilla i redan innan start. Inte så smart för det gjorde att jag kom en bra bit efter de flesta och blev tvungen att paddla genom extremt oroligt vatten som så många kanotister drar upp. Jag rekommenderar att man lägger sig längst ute på en av kanterna så att man bara får vågor från ett håll och slipper svänga runt de långsamma havskajakerna. Det var troligtvis den tuffaste paddling jag varit med om hittills.
Det tog lite tid för mig att komma förbi de långsamma och det gjorde att jag kom sent in till första lyftet. Gjorde en klassisk multisporturstigning för det var lite för djupt där jag skulle landstiga (vilket innebär att jag välter och ålar mig ur kajaken :-)). I år var det extra trångt där och det tog säkert 15 minuter att genomföra lyftet på 400 meter vilket borde ha tagit max 5 minuter. Efter det så blev det lugnt och fint. Slätvattenpaddling och inte många andra kanotister. Dags att komma in i ett vägvinnande tempo.
Andra lyftet gick fint. Tog en liten paus för bullar och bananer. Efter iläggning så kom en K2:a väldigt nära och bad mig fixa deras roder. Det skulle jag aldrig försökt med. Vips låg jag i vattnet och plaskade. Kom upp ganska snabbt och fick applåder av åskådarna. Paddlade vidare och tömde kajaken på en bättre plats. Här upptäckte jag att bite valven till mitt vätskesystem var borta. Det gjorde att all sportdryck rann ur och jag var utan vätska.
Paddlingen blev jobbigare och vattnet blev bredare. Kanoten började luta åt höger. Händerna värkte av alla blåsor och skavsår. Ryggen värkte från en dragkedja som satt illa placerad och gned upp ytterligare ett skavsår. Jag gled ner i kajaken och orkade inte längre sitta upprätt. Då började jag fundera på att bryta. Ingenting fungerade som det skulle, hastigheten började sjunka och jag hade tävling veckan därpå. Bättre att jag sparar mig tills dess.
Brytningen var ett faktum. Efter 4.5 timme och 35 km så stannade jag i Gustavsfors och blev bjuden på kaffe och bullar av funktionärerna.
Även om det känns som ett misslyckande att bryta och inte klara av det som jag tagit mig för så var det ändå vist i efterhand. Det hade inte varit kul att fortsätta de sista 20 km till mål och bara slita sönder kroppen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)